Puss.

Riktigt skön tjockisdag. Man behöver ha sånna ibland. Det får en att koppla av lite från verkligheten, och visst är det kul att umgås med en gammal vän. Jag vill ha variation på min tillvaro, vill inte kunna spegla min vardag i en annan. Det går inte att undvika dock, men det vore skönt om den ena dagen aldrig var den andra lik. Ska äntligen träna idag, ska bli så otroligt skönt att få röra på sig.

Tänk om ditt hjärta kunde kompromissa med mitt? Det handlar om möjligheter, inte svårigheter. Vad säger du om att dela samma tanke? Det handlar inte om dig, det handlar inte om mig. Vem handlar det om? Jag vet precis lika lite som du. Men någon vet. Han har svaret på det vi alla vill veta. Vi önskar helhjärtat att han kunde ta talförmågan från oss och berätta med sin ord. För han talar bara om det som han har egen rätt på. Och när vi ens försöker snubblar vi på våra egna andetag. Förrvirring. Det är totalt kaos men det är ingenting som vi talar högt om. För grannen i dörren brevid kan börja undra. Och visst vill vi inte stå för uppståndelsen. Ducka hellre än att stå högre än alla andra. Stick inte ut i mängden men du måste vara den som drar åt dig varje blick. För de som inte vågar tala, tittar. Gör det du aldrig förstår dig på. Det ser bättre ut om du blir klok på det du aldrig kommer förstå dig på. Vill de höra från dig så ringer de. Enkelheten är inte simplare än vad du gör den. Koppla av när du ska göra din största ansträngning. Måla himmlen full av färg när allt du äger är en pensel. Ingen vill ändå se dina sidor för dom luktar illa. Spotta inte på de som ler. För de hånar dig. Du är enbart värd att människor vänder din rygg. Undran. Lev medan du kan, passa på när folk fortfarande vill ha dig i närheten. Ta inte åt dig av den skit du inte är värd. Trampa hellre på den som sover. Vid omedvetandet kan allting vara en dröm. Du kan spegla den värld du vill ha bara du önskar tillräckligt mycket. Lyssna inte på skitsnack, orden flödar bättre då. Vad kan du vinna när du inte har något att förlora? Puss.

Emil Dahlström

känslan

Det går inte att beskriva känslan. Hur skrämmande, obehagligt och smärtsamt det var. Samtidigt är jag så förbannat glad att jag gick igenom det. Sömn var den enda medicin som hjälpte. Jag ville inte vara vaken och veta vad som hände. Jag ville vara vid omedvetandet. Tack för ditt sällskap, jag behövde varje sekund av din närhet. Jag behövde hur dina händer klappade mig till sömns. Idag ångrar jag inte en hundradel av gårdagen. För det var värt varenda förjävliga stund, utan tvekan.

Har känslan av att jag bara trampar vatten, kommer ingenstans. Känslan av att stå still där jag stått i flera månader. Jag vet att min vändpunkt ur den här perioden kommer jag när jag äntligen får flytta. Det var menat att bli mitt mål fram till sommaren. Att jag får göra det redan nu (säger jag med en månad kvar) känns inte mer än rätt. Är medveten om att det kommer bli knapert, men jag vet att det kommer vara värt varenda hemmakväll.

Jag gillar att se tillbaka på det förflutna. Gillar kanske är fel ord. Det är användbart. Även om livet inte alltid har utspelat sig i glädjerop så är allting jag varit med om fram tills idag erfarenhet. Allt jag tidigare tagit mig igenom har gjort mig till den jag är idag. Precis som att dina åsikter och din personlighet grundar sig i ditt gångna liv. Utan alla motgångar skulle du inte bli rik på dina medgångar. Jag skulle kunna dela in mitt liv i perioder, precis som du kan dela in ditt. Och det, med facit i hand, gör att kan jag bocka av mina personligheter och tala om var de kommer ifrån.

Jag vet att det var du som gjorde mig klok gällande kärlek.
Jag vet att det var du som gjorde att jag inte tar vad som helst.
Jag vet att det var ni som fick mig att vilja vara självständig.
Jag vet att det du som lärde mig att stå upp för mina åsikter.
Jag vet att det var du som fick mig att förstå att det tar lång tid att få en gammal vän.
Jag vet att det var du som gjorde mig stark.
Jag vet att det var du som gjorde mig tacksam.

Jag vet också att allting som har pågått under det senaste året har gjort mycket i mitt liv. Det är snart ett år sen från studentdagen och visst har mycket hänt. Nu finns ett annat ansvar som inte fanns där tidigare. Det finns också en helt annat självständighet, i alla fall för min del. Jag är inte beroende av människor på samma sätt som förut. Och jag har lärt mig att prioritera mig själv mer. Det är jag som ska leda mitt liv till ett jag är nöjd med. Att prioritera det som är bäst för mitt välmående kommer jag vinna på i längden.

I used to be a little boy
So old in my shoes
And what i choose is my choice
What's a boy supposed to do?
The killer in me is the killer in you
My love
I send this smile over to you

What is left, what's there? Who care if there's still air..
11 februari.

vilja

Jag tänkte bli som en i mängden, en sån där bloggare.

Jag tycker om att skriva, har alltid gjort det. Tycker däremot inte om att skriva så att du förstår.

Du ska inte kunna läsa mina tankar. Jag vill inte skriva klarspråk, men du kommer förhoppningvis att förstå sammanhanget ändå. Det handlar inte om att vara hemlighetsfull,

det handlar om att få sitt eget.

Har äntligen påbörjat den här processen. Jag vill ha det överstökat nu, jag vill glömma bort att det ens blev så här. Jag vill sudda ut mitt minne och dräkna mitt humör just nu. Det är lång väg kvar tills jag kan bli optimist gällande det här. En dag kommer det vara vackert, en annan dag. Det finns inga tvivel, men det finns mycket "om och men" som inte låter mina tankar vila. Som rör om och förvirrar mig. Visserligen stängs dörrarna ganska fort, men tillräckligt långsamt för att sänka mig. Jag vill inte stå där ensam.

Jag vill bara komma iväg nu. Jag orkar inte lyssna på er längre. Du låter inte världens snällaste människa få bevisa att han kan och det gör mig riktigt förbannad. Du bestämmer självklart själv, men såra inte den som kan ge dig välmående om någon. Ge honom en chans, var tacksam för att han vill värma dig med den snällaste famnen. Jag blir arg på hur du beter dig. Hur du omedvetet inte tänker dig för vad du gör. Din snällhet köper hans kärlek. Din snällhet gör honom mindre värd i hans ögon. Låt han visa fram fötterna ett tag, du har gömt honom tillräckligt nu. Jag längtar efter ensamheten, jag längtar efter det som kommer vara mitt. Bara mitt. Det är inte så långt kvar nu egentligen. Men när man inte vill vara kvar en enda dag till så känns det längre dit än vad det är. Jag vill gå hem till mig.

Jag vill verkligen att du ska komma hem nu. För du är sann. För jag hade den bästa tiden med dig innan du lämnade oss. Jag vet att du kommer hem snart, månaderna kommer gå fort för de känns planerade redan nu. Hur som helst så är det så förbannat tomt utan dig. Att knappt höra från dig längre gör så ont. Att jag är lika dålig jag mår jag inte bättre av. Jag vill skratta tillsammans med dig igen, jag vill verkligen vara med dig nu. Det får inte bli så med dig också. Det är så skrämmande nära nu egentligen. Jag vill inte se hur dagarna bara försvinner tills jag måste ge dig en sista kram. Jag vill att du ska komma hem igen, även fast du inte åkt än. Jag saknar dig redan, jag vill inte förstå.