vilja

Jag tänkte bli som en i mängden, en sån där bloggare.

Jag tycker om att skriva, har alltid gjort det. Tycker däremot inte om att skriva så att du förstår.

Du ska inte kunna läsa mina tankar. Jag vill inte skriva klarspråk, men du kommer förhoppningvis att förstå sammanhanget ändå. Det handlar inte om att vara hemlighetsfull,

det handlar om att få sitt eget.

Har äntligen påbörjat den här processen. Jag vill ha det överstökat nu, jag vill glömma bort att det ens blev så här. Jag vill sudda ut mitt minne och dräkna mitt humör just nu. Det är lång väg kvar tills jag kan bli optimist gällande det här. En dag kommer det vara vackert, en annan dag. Det finns inga tvivel, men det finns mycket "om och men" som inte låter mina tankar vila. Som rör om och förvirrar mig. Visserligen stängs dörrarna ganska fort, men tillräckligt långsamt för att sänka mig. Jag vill inte stå där ensam.

Jag vill bara komma iväg nu. Jag orkar inte lyssna på er längre. Du låter inte världens snällaste människa få bevisa att han kan och det gör mig riktigt förbannad. Du bestämmer självklart själv, men såra inte den som kan ge dig välmående om någon. Ge honom en chans, var tacksam för att han vill värma dig med den snällaste famnen. Jag blir arg på hur du beter dig. Hur du omedvetet inte tänker dig för vad du gör. Din snällhet köper hans kärlek. Din snällhet gör honom mindre värd i hans ögon. Låt han visa fram fötterna ett tag, du har gömt honom tillräckligt nu. Jag längtar efter ensamheten, jag längtar efter det som kommer vara mitt. Bara mitt. Det är inte så långt kvar nu egentligen. Men när man inte vill vara kvar en enda dag till så känns det längre dit än vad det är. Jag vill gå hem till mig.

Jag vill verkligen att du ska komma hem nu. För du är sann. För jag hade den bästa tiden med dig innan du lämnade oss. Jag vet att du kommer hem snart, månaderna kommer gå fort för de känns planerade redan nu. Hur som helst så är det så förbannat tomt utan dig. Att knappt höra från dig längre gör så ont. Att jag är lika dålig jag mår jag inte bättre av. Jag vill skratta tillsammans med dig igen, jag vill verkligen vara med dig nu. Det får inte bli så med dig också. Det är så skrämmande nära nu egentligen. Jag vill inte se hur dagarna bara försvinner tills jag måste ge dig en sista kram. Jag vill att du ska komma hem igen, även fast du inte åkt än. Jag saknar dig redan, jag vill inte förstå.